Att Zlatan Ibrahimovic är en av världens absolut bästa fotbollsspelare är inte något nytt. Jag är högst medveten om att jag inte presenterar något scoop där. Men det tål att poängteras för de som inte har tillgång till Kanal 9 eller Canal+ – och därmed kan följa utvecklingen i italienska Serie A. Det är där han är den fantastiska fotbollsspelare som alla tidningar skriver om. Det är han ju sannerligen inte i landslaget.
Hans storhet ligger i att han både är en tekniker av sällan skådat slag och dessutom en briljant target-player. Lägg därtill hans sinne för målet och det faktum att han har den absolut nödvändiga fulheten som behövs för att kunna vara herren på täppan i offensivt straffområde. Det gör Ibrahimovic till en komplett anfallsspelare. Att dominera så som han gör i en liga som Serie A, där de i särklass bästa möjliga backarna finns, är enligt min egen mening oerhört imponerande.
Det som är lite enerverande är att han ytterst sällan kan få fram sin fulla potential i vårt landslag. Han är ofta en av de bättre i landslaget och han har avgjort flertalet matcher, men det är sällsynt att det är på samma nivå som i italienska Inter. Vad det beror på har ju stötts och blötts ett stort antal gånger och det finns inte någon som har ett riktigt bra svar på den frågan. Jag vet definitivt inte heller – trots att jag som krönikör naturligtvis borde sitta inne på alla svar – men att Ibrahimovic måste börja prestera och producera även i landslaget är absolut nödvändigt.
Välkommen till mitt hem nätet! 